Ett steg vidare

Ett steg vidare från ruta ett, men samtidigt är jag kvar på startlinjen. Jag var och pratade igen i veckan. Länge sen sist, här börjar väl det då. Kanske jag någon gång kommer i mål. Jag ser inte ännu mitt mål. Men iallafall är jag ett steg vidare sen senast.

Denna gång en helt ny bana, men nu ska jag väl få detta att funka. Bara jag kan förklara rätt, berätta även allt det där djupa. Det var ett litet hinder på vägen, blandat med nervösitet men iallafall gjorde jag det. Nästa vecka igen. 

22.08.2018 kl. 19:55

....

Hej livet, tro inte att jag har glömt dig. Fast jag så mycket försöker att glömma dig. Det hjälper inte att försöka försvinna in till sig själv. När du ändå alltid knackar på med dina nyheter som oftast är dåliga. 

Hej livet, tro inte att du får trycka ner mig. Fast jag hela tiden försöker stå på mig. Så kommer alltid något emot. Och vill trycka ner mig igen. 

Hej livet, vi ses väl igen imorgon. Fast jag inte alls skulle vilja stiga upp imorgon. Så hjälper det inte att försöka sova. För du livet påminner mig alltid. 

Hej livet, jag bara önskar kan du inte lämna mig ifred. Iallfall med dina dåliga nyheter, att trycka ner mig hela tiden. Och aldrig låta mig få vara mig själv. 

Hej livet, vi ses väl igen.

14.08.2018 kl. 19:45

fröet

liksom fröet
inuti mig
växte jag för
varje dag

inte ens 
orden i din mun

kunde stoppa det

29.07.2018 kl. 18:16

överflöd

aldrig varit
så mycket
för att
falla

inte var det
skrivet i sten

men så plötsligt
rann det droppar
som jag aldrig
kunde stoppa

överflöd

27.07.2018 kl. 20:10

aldrig tillräcklig

alltid mörker
alltid svaghet
aldrig tillräcklig
aldrig bättre
alltid den andra


alltid den
som mörkret tar

27.07.2018 kl. 20:09

jag var redan borta

hjälplös
svag
oklart

chansen som flög
spåren som
suddades ut

jag var redan borta.

27.07.2018 kl. 20:07

Ruta ett

Vart är jag på väg, varför känns vägen så lång. Vart är målet, varför är dagarna så långa. Trodde att allt skulle ha svängt redan. Men jag är åter här på ruta ett. När var början, vart är slutet.

Jag lovar att jag trodde, att allt skulle vara okej nu redan. Jag vet inte vad jag saknar, vad jag missar. Men väggarna fortsätter mötas. Sakta försöker jag komma förbi, men sen då när den sista väggen är nådd. Hur tar jag mig då förbi. 

 

27.07.2018 kl. 19:57

En bit av det förflutna

Fällde en tår
av tacksamhet

lindade in den
täckte den

vill minnas senare

vet att allting har ett slut
vet att nångång finns vi ej kvar

sen när det blir senare
ska jag ta fram minnet

minnet av den dagen

då något befriades. 

 

senare så kanske kanske vågar jag släppa allt. 

En bit av det förflutna.

19.10.2017 kl. 20:07

Varför

Jorden har öppnat sin fruktan
hen drar ner människorna
i sitt stora gap

skapar kaos
jag vill be
för alla som lever
i fruktan

för nästa dag

varför
varför

öppnar jorden sig
drar upp kaos

stormar
översvämningar
jordskalv

rädsla
rädsla över nästa dag

men jag
sitter hemma
mig rör det inte
men i hjärtat gör det

känner mig hjälplös

varför.

 

23.09.2017 kl. 21:50

Andas

Ibland tror jag att man bara behöver stanna upp
Ibland tycker jag att världen snurrar för fort

jag får inte båda fötterna på jorden
hinner inte varva ner

andas tänker jag
andas

om det skulle vara så enkelt
så enkelt

så skulle livet gå som en fest
men när livet ibland vänder

när världen snurrar för fort
så måste jag stanna upp

andas

innan jag kan ta nästa dag igen. 

27.08.2017 kl. 21:20

NEJ

för att jag äger
min röst
min själ
min kropp

och rättet till
ett
NEJ.

01.08.2017 kl. 20:02

Svartvit fjäder

Ville tro från början
att världens kant
inte föll iväg
då mitt liv var

som en svartvit fjäder. 


Lättsamt iväg
en i mängden
en i kön
flög iväg

som en svartvit fjäder. 

 

Men så kom
det där svarta igen
tog tag i min kropp
slukade mig hel
igen

som en svartvit fjäder.

 

ville vara fri
ville vara mig
hoppet det flög

som en svartvit fjäder

 

stannar jag kvar


 
25.07.2017 kl. 20:51

I det gula huset

#tävlingpåpoeter.se

I det gula huset
på en landsidyll
har jag min frihet

Träden som svajar
gräsmattan lyser grön
husknuten vit

mitt sommaridyll

Här känner jag mig hemma
här känner jag frid
här lever jag

just nu och imorgons morgon

Mitt hem. 

 

09.05.2017 kl. 19:56

Inte så enkelt alltid

Inte så enkelt alltid
det där med känslor

som översvämmar

hur ska jag ta en bit
bort

hur ska jag kunna sätta locket på
helt enkelt få de och försvinna

då när mörkret kommer och drar
från alla hörn

hur ska jag se ljuset då igen
när framtidens skugga läggs över mitt liv

inte så enkelt alltid

Helt enkelt.

25.04.2017 kl. 19:50

Vårens första blomma

Kvällens mörker
omsluter byn

dimman stiger ner
på den kala marken

och det sista ljuset
slocknar

vinterns sista snö
ligger fortfarande här och där

snart så
blommar

vårens första blomma. 

2.4.2017

02.04.2017 kl. 20:10

 

Välkommen till min kreativa blogg!
Min andra blogg:
nouw.com/danielaikaheimo

Facebook sida: Daniela I

21/ Daniela/ poesi sedan 2009

På denna blogg hittar ni bl.a poesi, litteratur,böcker

 

Medverkat i 5 antologier

2012: Världens sista diktsamling
2013: Poesi 10.0
2014: Poesi mot rasism
2015: Make Love Not War
2016: Brev

Instagram: poesifantasten